2012-03-12
20:09:21
Tour de Sanda!
Tour de Sanda!
Skidåkarna på Sandagymnasiet tänkte köra ett eget ”Tour de Ski” under våren vid namn Tour de Sanda. Touren kommer att bestå av fem stycken deltävlingar med start på måndagen, och med målgång på torsdag förmiddag. Segraren i varje race får 10p, tvåan 8 och trean 6 osv. Under de längre tävlingarna kommer även bonussekunder delas ut under banans gång. Efter varje deltävling räknar man ut hur långt efter man är segraren, för att sedan halvera avståndet. Den slutliga tiden man sedan har kommer vara avgörande för hur man kommer att få starta på torsdagens jaktstart uppför ådalsvägen vidare mot Ikhp där målet kommer att vara. Därför är det ytterst viktigt att hålla en bra och jämn nivå på alla deltävlingarna. Utöver äran erhåller segraren i både dam och herr klassen ett mycket fint pris, så det är värt att kämpa för.
Preliminärt PM:
Etapp 1 måndag förmiddag: Öxnehagarace rullskidor klassiskt. Intervallstart 30 sekunders mellanrum. 2 stycken race kommer att köras och efteråt räknar man ihop båda sluttiderna. Bästa sammanlagda tiden vinner. Sluttiden man får kommer att användas som starttid till tisdagens löprace. Alltså startar segraren först osv.
Etapp 2 tisdag förmiddag: Löprace på Öxnegården (Milen) Jaktstart. Måndagens prologtider gäller.
Etapp 3 onsdag förmiddag: Löprace uppför Ikhpbacken. Start vid posten, mål vid den gula sandlådan på toppen av backen. Intervallstart 30 sekunders mellanrum.
Etapp 4 onsdag eftermiddag: Rullskidor(tvåor) klassiskt masstart. Ca:2 mil. Start vid kroatorpet, mål vid Skärstadsrondellen.
Etapp 5 torsdag förmiddag: Jaktstart rullskidor skate lätta hjul. Man startar på den sammanlagda tiden från de fyra andra deltävlingarna. Man halverar avståndet man är efter ledaren och sen startar man utifrån det. Start vid posten i Huskvarna, sedan kör man ådalsvägen upp mot Ikhp och målet är vid korsningen uppe vid Ikhp(en liten bit längre norr ut). Då har troligen den jämnaste och bästa skidåkaren vunnit Tour de sanda 2012 för första och sista gången!
Ansvarig utgivare: Adam Thorman
Vid frågor eller andra förslag kontakta mig via mail, mobil eller i skolan.
Väl mött my friends2012-03-04
14:12:09
A1, A2, A3, vad ska man köra mest av?
Ni som inte vet som menas med A1, A2, A3 så kommer här en kort förklaring.
A1 = Distans tempo, lagom puls, orka länge uppmot 2 - 3 timmar.
A2 = Snabb Distans, Man får ha puls, orka att köra länge och ganska snabbt.
A3 = Intervall fart. Pulsen ska upp mot max.
Vi skidåkare ska helst gärna köra mycket A1, för att bli uthålliga och orka köra skidor länge. Och då gäller det verkligen att man inte kör förfort. Men jag (Thorman JR) vill inte göra det. Palla inte köra A1 så mycket. Jag föredrar att köra mycket A2 och A3 då man får jobba med Hjärtat och på så sätt förbättras konditionen. De gillas. Jag har varit skadad ett tag, så på varje skidpass så kör jag utan stavar, och för att jag ska hänga med de andra så kan inte jag hålla A1-puls så det har blivit en vana för mig att hålla A2-A3 på varje pass i vinter. Så det är lika bra att fortsätta på den trenden nu när Löp/OL säsongen kommer igång!
Känns som min kondition har utvecklats enormt sen förra våren, måste vara den enorma mängd A2-A3 jag kört i vinter.
Bilden ovan visar ett diagram över hur mycket procent A1, A2 och A3 jag körde förra perioden. :)
A1 = Distans tempo, lagom puls, orka länge uppmot 2 - 3 timmar.
A2 = Snabb Distans, Man får ha puls, orka att köra länge och ganska snabbt.
A3 = Intervall fart. Pulsen ska upp mot max.
Vi skidåkare ska helst gärna köra mycket A1, för att bli uthålliga och orka köra skidor länge. Och då gäller det verkligen att man inte kör förfort. Men jag (Thorman JR) vill inte göra det. Palla inte köra A1 så mycket. Jag föredrar att köra mycket A2 och A3 då man får jobba med Hjärtat och på så sätt förbättras konditionen. De gillas. Jag har varit skadad ett tag, så på varje skidpass så kör jag utan stavar, och för att jag ska hänga med de andra så kan inte jag hålla A1-puls så det har blivit en vana för mig att hålla A2-A3 på varje pass i vinter. Så det är lika bra att fortsätta på den trenden nu när Löp/OL säsongen kommer igång!
Känns som min kondition har utvecklats enormt sen förra våren, måste vara den enorma mängd A2-A3 jag kört i vinter.
Bilden ovan visar ett diagram över hur mycket procent A1, A2 och A3 jag körde förra perioden. :)
2011-12-19
13:51:14
Äntligen på snö.
Idag fick vi skidåkare äntligen åka skidor på hemma mark. 7:20 gick bussen mot Tenhutsskogen där det tydligen skulle finnas 7km spår. När vi hade kört ca 300meter inser vi snabbt att vi inte kommer längre än så.. Spåren hade gott på en gamal skogsväg och denna väg hade just idag blivit skottad. :( Surt, men ganska snart kom vi på att en staffet skulle inte sitta fel, så vi körde 300meters staffet i ca 1timma :D Det va kul!
Hoppas att det blir kalltt snart så att snön även stannar kvar på marken även här i Huskvarna. :D
2011-12-12
21:50:52
Lite bilder från Bruks.
Som ni ser på det övre bilderna så fick man alltid efterrätt efter middan varje dag, det kunde vara från allt mellan Kladdkaka till aa såna saker vi inte vet vad det heter, men Gott var det.
Tredje bilder beskriver det "tuffa" tiderna här uppe i bruks, då man har varit ute i 8timmar och sedan ska in och äta -- då är det inte lätt att hålla i tallriken. Haha det var rikgtigt kul.
Sita beskriver "de tråkigA" med lägret, man blir aldrig av läxorna! Här sister Erik och Oskar och skriver Teknik prov. Tråkigt!
2011-12-08
15:27:26
Klubbmästerskap i Bruksvallarna
Ik Hakarpspojkarna hade sitt årliga klubbmästerskap i duschning idag. Reglerna är enkla, det som krävs är att man måste stänga och låsa dörren, dra för duschdraperiet, använda schampo och torka sig alldelles torr innan man tar sig ut och spurtar i mål i vardagsrummet.
Startlistan H 17-20. Första starten 12:00
1. Edvin Johansson 18 år, specialist på att dra för draperiet
2. Adam Thorman 19 år, specialist på dörrlåsning och dörröppning
3. Philip Thorman 17 år, specialist på schampo påtagning
4. Jesper Säilä 18 år, specialist på torkning
Tävling kom att handla om tre stycken, Jesper, Adam och Philip då Edvin hade oturen att starta först vilket innebar en kall dusch. Han kom att tappa viktiga sekunder då det tog lång tid för varmvattnet att uppenbara sig. Adam kunde gå ut i hopp om att duschen nu var varm, vilket den också va. Han tjänade viktiga sekunder på det samtidgt som dörrlåsning och dörröppnigen gick under sekunden (!) philip startade med ruskig fart och va nära på att trilla i första kurvan precis innan duschen, vilket kom att bli det som avgjorde hans chans att vinna. Jesper som startade sist kunde med hjälp av oss andra se och lära av våra misstag, vilket kom att bli avgörande för hela tävlingen. Jesper va något slö i duschen men efter en otrolig torkning tog han åter ledning strax före Adam, och det höll enda in i mål. kanske inte så konstigt då spurten är 3 meter lång! Men stort grattis till honom och här kommer en fullständig resultatlista från IKHP:s dusch mästerskap.
Resultat KM 2011-12-8
1:a. Jesper Säilä 1:17:3
2:a Adam Thorman 1:19:3
3:a Philip Thorman 1:19:6
4:a Edvin Johansson 1:49:0
Adam på startlinjen i vardagsrummet
Man kan använda allt som handduk här i norr
Jippi! Glada och nöjda med livet här i bruks, och snart väntar en duschtävling till,
då det är dubbeljakt (duschning, torkning och klädpåtagning)
//Adam, Jesper, Philip, Edvin och resten av skidåkarna
Startlistan H 17-20. Första starten 12:00
1. Edvin Johansson 18 år, specialist på att dra för draperiet
2. Adam Thorman 19 år, specialist på dörrlåsning och dörröppning
3. Philip Thorman 17 år, specialist på schampo påtagning
4. Jesper Säilä 18 år, specialist på torkning
Tävling kom att handla om tre stycken, Jesper, Adam och Philip då Edvin hade oturen att starta först vilket innebar en kall dusch. Han kom att tappa viktiga sekunder då det tog lång tid för varmvattnet att uppenbara sig. Adam kunde gå ut i hopp om att duschen nu var varm, vilket den också va. Han tjänade viktiga sekunder på det samtidgt som dörrlåsning och dörröppnigen gick under sekunden (!) philip startade med ruskig fart och va nära på att trilla i första kurvan precis innan duschen, vilket kom att bli det som avgjorde hans chans att vinna. Jesper som startade sist kunde med hjälp av oss andra se och lära av våra misstag, vilket kom att bli avgörande för hela tävlingen. Jesper va något slö i duschen men efter en otrolig torkning tog han åter ledning strax före Adam, och det höll enda in i mål. kanske inte så konstigt då spurten är 3 meter lång! Men stort grattis till honom och här kommer en fullständig resultatlista från IKHP:s dusch mästerskap.
Resultat KM 2011-12-8
1:a. Jesper Säilä 1:17:3
2:a Adam Thorman 1:19:3
3:a Philip Thorman 1:19:6
4:a Edvin Johansson 1:49:0
Adam på startlinjen i vardagsrummet
Man kan använda allt som handduk här i norr
Jippi! Glada och nöjda med livet här i bruks, och snart väntar en duschtävling till,
då det är dubbeljakt (duschning, torkning och klädpåtagning)
//Adam, Jesper, Philip, Edvin och resten av skidåkarna
2011-11-02
13:39:54
Långträning Mollsjönäs
Det är inte många gånger man ger sig stressad ut på en orienteringsbana, när man vet att det är två timmar kvar tills det börjar mörkna. Men denna gång var det så. Redan till första kontrollen får jag kartans ålder inpräntad i skallen när jag följer en igenvuxen släpstig. Kontrolltagningen därefter får ses som ett smärre misslyckande, då jag efter 3 minuters bom "klockar" (tar) kontrollen vid fel ås.
Till 2:an, som låg ca 2,5km längre bort, bestämde jag mig för ett runtvägval. Efter mycket kort tid kommer jag till vägen. Att det har och göra med misstaget innan reflekterar jag ej över. Redan efter denna tid hade jag upptäckt 4 nya hyggen på kartan, vilket gjorde mig aningen frustrerad.
Jag lämnar vägen för att gena mot en stig och efter bara 50 meter befinner jag mig på ännu ett nytt hygge. Oturligt nog slinter jag på en berghäll, men är strax uppe på bnen igen. När jag sedan slänger en blick på kompassen, avsedd för att bekräfta rätt färdriktning, upptäcker jag till min förskräckelse att vätskan inuti försvunnit.
En ny ny silva-kompass för 800kr förbrukad på 1 sekund efter att ha slagit i den i en bergäll. Skall man i ett sådant här läge reklamera kompassen, orienteringsskorna eller både ock?
Avsaknaden av kompass försvårade orienteringen, men det flöt på hyggligt fram till sista kontrollen. Gjorde endast några mindre misstag, men forceringen av vildmarken ödslade tid.
Efter att jag passerat 10:de började himlens ljusförsörjning sakta avta. Jag stöp relativt illa och var tvungen att återhämta mig litet grand.
Efter 13:de var sikten påtagligt försämrad och stressen återkom till mig. Med hjälp av ett ypperligt vägval till sista hade jag nu endast kontrolltagningen och målspurten kvar att avverka. När jag träder in i grönområdet där sista kontrollen var belägen kunde jag knappt uskilja detaljerna på kartan.
Utan att jag märker det gör jag en stor sväng och hamnar i fel kant av grönområdet. Där irrar jag omkring i X antal minuter och klockar sedan vad jag trodde var rätt sänka.
Mitt resonemang därefter löd: målet är ju beläget på en stig och om jag springer i 45-graders vinkel ifrån grönområdeskanten så fångas jag upp av denna stig eller vägen som stigen utgår ifrån. Mitt resonemang var alldeles korrekt, men bristen i min plan var att jag befann mig på fel sida grönområdet, vilket resulterade att jag sprang i motsatt riktning till den jag tänkte mig.
Paniken började växa i mig när jag efter x antal meter inte fått syn på någon tillstymmelse till stig eller väg samt att jag inte längre kunde läsa kartan pga avsaknaden av ljus. [Var faaan e jag??]. Jag tittade på kompassen. När jag skakade på kompassen så lade sig norrpilen åt det ena hållet 70% av alla gånger. Sannolikheten att denna riktning var norr var alltså störst och med hjälp av denna slutsatts hittade jag sedan målet.
Om jag inte upptäckt denna underbara lösning skulle jag antagligen tillbringat ännu mer tid i skogen fram till dess att jag inser att jag har en GPS-klocka på armen.
Banan fick symbolisera årets ultralångträning då den fyllde många kriterier för hur den skall arta sig. Invigningen av våran nybyggda bastu efter träningen var heller inte helt fel.
Orientierung macht spaß.
Nedan ser ni en bild över tagningen av sistakontrollen. Hela banan finns att skåda i kartarkivet på www.Sandaol.se
/Göteborgarn
Till 2:an, som låg ca 2,5km längre bort, bestämde jag mig för ett runtvägval. Efter mycket kort tid kommer jag till vägen. Att det har och göra med misstaget innan reflekterar jag ej över. Redan efter denna tid hade jag upptäckt 4 nya hyggen på kartan, vilket gjorde mig aningen frustrerad.
Jag lämnar vägen för att gena mot en stig och efter bara 50 meter befinner jag mig på ännu ett nytt hygge. Oturligt nog slinter jag på en berghäll, men är strax uppe på bnen igen. När jag sedan slänger en blick på kompassen, avsedd för att bekräfta rätt färdriktning, upptäcker jag till min förskräckelse att vätskan inuti försvunnit.
En ny ny silva-kompass för 800kr förbrukad på 1 sekund efter att ha slagit i den i en bergäll. Skall man i ett sådant här läge reklamera kompassen, orienteringsskorna eller både ock?
Avsaknaden av kompass försvårade orienteringen, men det flöt på hyggligt fram till sista kontrollen. Gjorde endast några mindre misstag, men forceringen av vildmarken ödslade tid.
Efter att jag passerat 10:de började himlens ljusförsörjning sakta avta. Jag stöp relativt illa och var tvungen att återhämta mig litet grand.
Efter 13:de var sikten påtagligt försämrad och stressen återkom till mig. Med hjälp av ett ypperligt vägval till sista hade jag nu endast kontrolltagningen och målspurten kvar att avverka. När jag träder in i grönområdet där sista kontrollen var belägen kunde jag knappt uskilja detaljerna på kartan.
Utan att jag märker det gör jag en stor sväng och hamnar i fel kant av grönområdet. Där irrar jag omkring i X antal minuter och klockar sedan vad jag trodde var rätt sänka.
Mitt resonemang därefter löd: målet är ju beläget på en stig och om jag springer i 45-graders vinkel ifrån grönområdeskanten så fångas jag upp av denna stig eller vägen som stigen utgår ifrån. Mitt resonemang var alldeles korrekt, men bristen i min plan var att jag befann mig på fel sida grönområdet, vilket resulterade att jag sprang i motsatt riktning till den jag tänkte mig.
Paniken började växa i mig när jag efter x antal meter inte fått syn på någon tillstymmelse till stig eller väg samt att jag inte längre kunde läsa kartan pga avsaknaden av ljus. [Var faaan e jag??]. Jag tittade på kompassen. När jag skakade på kompassen så lade sig norrpilen åt det ena hållet 70% av alla gånger. Sannolikheten att denna riktning var norr var alltså störst och med hjälp av denna slutsatts hittade jag sedan målet.
Om jag inte upptäckt denna underbara lösning skulle jag antagligen tillbringat ännu mer tid i skogen fram till dess att jag inser att jag har en GPS-klocka på armen.
Banan fick symbolisera årets ultralångträning då den fyllde många kriterier för hur den skall arta sig. Invigningen av våran nybyggda bastu efter träningen var heller inte helt fel.
Orientierung macht spaß.
Nedan ser ni en bild över tagningen av sistakontrollen. Hela banan finns att skåda i kartarkivet på www.Sandaol.se
/Göteborgarn
2011-10-27
21:19:33
Kötta, kötta, kötta, kötta bort din sura min
Dagar som idag känns livet lite sådär extra bra. När man börjar med en fantastisk teknikträning av Thierry Guergiou i de ädlaste av grönområden, fortsätter med endast två lektioner i skolan och avlsutar med en härlig tur till A6 med go´ vänner, innehållande bland annat IKEA-fika och biljettköp till Movits! och Kapten Röd, då känns det som att livet leker.
(När kvällen däremot består av att städa, packa, skriva tyskaläxa, diska och annat smått och gott, då kanske man kan tänka sig att leken stannat av lite. Men det är en annan femma.)
Nu taggar vi istället för monsterpaddling på lördag! Tyvärr kunde Thorman d.ä. inte hänga med, men Idas klubbkompis Torsten har hoppat in som en räddare i nöden, en applåd till honom tycker jag! Helgens ledord blir nog blod, svett och frystorkat.
Vi hörs sen, om jag överlever. (Tyskaförhöret alltå, paddlingen är nog inget problem)
Skepp Ohoy! /Kaptenski Антон Перссон
2011-10-23
18:56:42
Träningshelg i Hestra(småland)
Nu i helgen var det äntligen dags för smålandslägret i hestra, där jag(jesper), Laago, Sofie, Edvin och Adina var med(Bröderna Thorman kunde tyvärr inte vara med pga sjukdomar). Och där bodde vi på Hestravikens Wärdshus, och de hade mycket fina stugor och mycket god mat.
Under förmiddagen så var det DM i klassiska rullskidor då man först ska köra enda upp till isabergstoppen, och efter det så var det jaktstart på den tiden man fick. Jaktstarten gick också upp till isabergstoppen. I klassen H17-20 deltog 8 personer(dock inte Laago och edvin, pga skada mm) Där 1:an, 2:an och 3:an var Tom Fahlén, Johannes Eklöf och Jesper Säilä. Och i D17-20 var 1:an, 2:an och 3:an Julia Norén, Adina Johansson och Sofie Svensson. På eftermiddagen körde vi skidgång i isabergs slalombackar, ett mycket roligt pass och också väldigt jobbigt.
Dag 2 bestod av 2 träningspass, det första passet var ett långt Rullskids pass som blev drygt 3 timmar långt, det var alltså inte helt fel med Pasta och köttfärsås efter det passet kan man ju säga! Det andra passet vi körde var styrka och innebandy, då vi körde en styrke övning som hette sprint som var riktigt jobbigt! När vi hade kört det 2 ggr så gick vi över till at köra en plankan tävling, där jag vann på tiden 7.20 min typ. Sen spelade vi innebandy då mitt lag tyvärr förlorade. Mitt lag bestod av mig, Magnus, Edvin, Sofie och Malin. Det vinnande laget var Tom, Erik, Tobias, Laago och Adina. Spara & publicera
// Säilä
2011-10-21
19:46:38
Läger igen!
Imon bär det av mot Hestra (Gislaved) för Sandas skidåkare. Det är höstens sista träningsträff för smålands junior/seniorgrupp och som sedvanligt är kombinerat med Jaktstarts DM på rullskidor uppför Isabergs-toppen. Detta 7-8min långa backrace brukar vara förenligt med mycket mjölksyra. Dock är jag själv i skrivande stund fortfarande osäker på start. Detta beror på att jag stukade handleden för 1,5 vecka sedan och har sedan dess endast kunnat träna rullskidor med höger stav. Men känns formen god så kanske jag startar trots mitt lilla handikap. Det är ju faktiskt en sanning att "man får starkare ben i uppförsbacke" :)
Som vanligt kommer förläggningen vara belägen på Hestravikens wärdshus, vilket bara det är ett starkt argument för en lyckad helg! Nu ska jag återgå till packandet :)
//Laago
Isabergs toppen som vi ska bestiga ett antal gånger under helgen- både på rullskidor o till fots :)
2011-10-20
20:35:43
Älskade torsdagdistans
Idag var det så äntligen dags igen, dags för något jag saknat sen det upphörde i våras. Förvisso bara ett litet smakprov på vad som komma skall, men ändå tillräckligt för att man skulle få upp längtan och hunger efter mer. Idag löptes höstens första torsdagsdistans.
När man vaknar på morgonen och allt känns tungt, det är så mörkt ute att man kan tro att någon bogserat bort solen till typ Magellanska Molnen och muskelfibrerna i kroppen tycks vara utbytta mot överkokt spaghetti, då är det få saker som är lika motiverande till att få upp en ur sängen som vetskapen om att det vankas distanspass. Dagen till ära blev det ju dessutom riktigt fint väder, synen av en bokstavligt talat ångande orienterarklunga som löper mot soluppgången på Hakarps ängar, den är nästintill oslagbar.
Nu taggar vi för finhelg med läger i de södra delarna av vårt avlånga land, det ryktas om att höjdpunkten kan bli avslutningen med bröt-bana, pizza och bio i Maakaryd.
Väl mött!
AP
AP
2011-10-19
10:44:58
Wetwest
Idag var det Wetwest på Roselundsbadet som gällde! Massa brudar i bikini så varför inte vara med?
Det gick hyfsat bra med Wetwesten och de var ganska kul. Bubbelbadet var ändå bäst!
Tagga styrka nu då :)
/Levande katten
2011-10-18
19:47:37
Var det nån som sa backe?
Hovslätt gjorde verkligen skäl för sitt namn idag, morgonens träning var minst sagt kunglig. Det där med slätt vet jag dock inte riktigt vart de har fått ifrån, men brütal-kupering är ju aldrig fel, speciellt inte i kombination med härliga, blöta grönområden. Dessutom fick vi ju ett litet kik på Nykvistens lyxiga boning, fint ska det va!
Nu blir det att skriva en debattartikel om genteknik. Och ett argumenterande tal på engelska. Och femtioelva sidor med tysk grammatik.
Auf Wienerschnizel
AP
2011-10-18
13:08:19
Historisk morgonträning
Dagens morgonpass var förlagt på bonnbergets västra sida, nämligen järabacken. Där skulle de drygt 100 höjdmetrarna bestigas 7 gånger. Lutningen på backen är svag till måttlig vilket gör att vi kunde trycka på genom att köra älgahufs och därmed kunde vi hålla värmen i den kyliga ryssvinden från öst. Passet kom att bli mycket tufft då syran i benen sprutade redan efter 3 stycken intervaller. Men det kom att bli tuffare än så, på 6:e intervallen hade jag känningar av att behöva spy men den här gången klarade jag mig. I och med att planering var att gå 7 gånger så var jag så illa "tvungen" att ta mig an backen ytterligare en gång, trots spykänslor och syra överallt i kroppen.
Och det var nu, det var nu det skulle hända, det som aldrig hänt innan. På 7:e intervallen gav jag allt, och lite till! När jag tillslut nådde toppen efter dagens snabbaste tid på 2:18 kände jag att det var på väg. Det fanns inget att göra, det skulle bara ut. Och där låg jag och hade det mysigt när de andra fortsatte att gå ovetande om detta historiska ögonblick. Det var helt magisk sett med mina ögon, så här trött har jag aldrig varit. Det var väl på tiden att jag skulle spy någon gång efter ett stenhårt pass. Så jag är nöjd.
Over and out!
//Thorman den äldre
Och det var nu, det var nu det skulle hända, det som aldrig hänt innan. På 7:e intervallen gav jag allt, och lite till! När jag tillslut nådde toppen efter dagens snabbaste tid på 2:18 kände jag att det var på väg. Det fanns inget att göra, det skulle bara ut. Och där låg jag och hade det mysigt när de andra fortsatte att gå ovetande om detta historiska ögonblick. Det var helt magisk sett med mina ögon, så här trött har jag aldrig varit. Det var väl på tiden att jag skulle spy någon gång efter ett stenhårt pass. Så jag är nöjd.
Over and out!
//Thorman den äldre
2011-10-13
16:36:57
Keps-OL 111013 v.41
Jag erhåller kartan av Vistakillen, som under första sträckan skapat en lucka på ca 4,56 sekunder. Det känns skönt att gå ut i ledning och jag löper på bra bort mot 1:a kontrollen. Kontrollpunkten är en höjd, som är lokaliserad i en relativt diffus sluttning.
Jag är förföljd av motståndarlagens andrasträckslöpare när jag lämnar stigen och med hjälp av kartan navigerar jag mig fram till höjden, där jag även finner vår keps. Nöjd över att fortfarande besitta förstaplatsen börjar jag kuta tillbaka mot utgångspunkten (start/mål).
Med bara 50 meter kvar till växling så uppmärksammar jag min keps i handen och tänker: "faaan den skall ju inte jag ha med mig nu, helvete!". Det var bara att justera löpriktningen med ca 135 grader och försöka ignorera det fatala misstaget.
På vägen mot 2:an möter jag mina kombatanter, som med en lite förvånad uppsyn betraktar mig när jag springer åt motsatt håll. Ungefär 1,5-2 minuter efter växlar jag ut Vistakillen mot 2:a kontrollen.
Nu var det kört insåg jag. Jag som vanligtvis tappar tid när jag går rätt, kommer ej lyckas med att minska avståndet mellan oss och lagen före. Jag och Vistakillen kämpar på utan resultat. Åkesson förenklar våran 5:te kontroll åt oss, men denna handling reducerar endast försprånget med 30-45 sekunder (ca 25%).
Efter att jag hämtat kepsen vid den omplacerade 5:te kontrollen lyckas jag även att bomma 6:te kontrollen. Kartan redovisar som vanligt en verklighet som stämmer med den verkliga verkligheten på ett mindre exakt sätt. Efter en halvminuts resonerande om att jag borde finna stenen längre ned i sluttningen förflyttar jag mig nedåt och finner stenen.
Jag placerar kepsen på stenen och hör flåsande andetag närma sig nedifrån sluttningen. Jag utför en intressant manöver och börjar springa tillbaka mot våran utgångspunkt.
Trots att vi ligger minuter efter de andra lagen känner jag mig ändå inte helt förtvivlad efter att jag växlat ut Vistakillen. Hoppet börjar spira inuti mig när Förstasträckslöparnas ankomst i motståndarlagen utebliver under en lång stund. Efter några minuter dyker istället Vistakillen upp på vägen framför och glädjen strömmar igenom mig.
En minut efter att jag tilldelats kartan möter jag mina kombatanter på väg mot sjuan. När jag sedan lämnat kepsen vid åttan och givit över kartan till min lagkamrat verkar det som att jag har bibehålligt vår nyvunna lucka. Luckan följer med oss enda in i mål och en ljuvlig seger välkomnar mig.
Dock när jag börjat återhämta mig efter den fysiska prestationen anklagar våra kombatanter mig för fusk.
Att jag knôdde ned motståndarlagens kepsar inunder stenen vid 6:an borde la inte påverkat våran seger något. Eller??
/Göteborgaren
Jag är förföljd av motståndarlagens andrasträckslöpare när jag lämnar stigen och med hjälp av kartan navigerar jag mig fram till höjden, där jag även finner vår keps. Nöjd över att fortfarande besitta förstaplatsen börjar jag kuta tillbaka mot utgångspunkten (start/mål).
Med bara 50 meter kvar till växling så uppmärksammar jag min keps i handen och tänker: "faaan den skall ju inte jag ha med mig nu, helvete!". Det var bara att justera löpriktningen med ca 135 grader och försöka ignorera det fatala misstaget.
På vägen mot 2:an möter jag mina kombatanter, som med en lite förvånad uppsyn betraktar mig när jag springer åt motsatt håll. Ungefär 1,5-2 minuter efter växlar jag ut Vistakillen mot 2:a kontrollen.
Nu var det kört insåg jag. Jag som vanligtvis tappar tid när jag går rätt, kommer ej lyckas med att minska avståndet mellan oss och lagen före. Jag och Vistakillen kämpar på utan resultat. Åkesson förenklar våran 5:te kontroll åt oss, men denna handling reducerar endast försprånget med 30-45 sekunder (ca 25%).
Efter att jag hämtat kepsen vid den omplacerade 5:te kontrollen lyckas jag även att bomma 6:te kontrollen. Kartan redovisar som vanligt en verklighet som stämmer med den verkliga verkligheten på ett mindre exakt sätt. Efter en halvminuts resonerande om att jag borde finna stenen längre ned i sluttningen förflyttar jag mig nedåt och finner stenen.
Jag placerar kepsen på stenen och hör flåsande andetag närma sig nedifrån sluttningen. Jag utför en intressant manöver och börjar springa tillbaka mot våran utgångspunkt.
Trots att vi ligger minuter efter de andra lagen känner jag mig ändå inte helt förtvivlad efter att jag växlat ut Vistakillen. Hoppet börjar spira inuti mig när Förstasträckslöparnas ankomst i motståndarlagen utebliver under en lång stund. Efter några minuter dyker istället Vistakillen upp på vägen framför och glädjen strömmar igenom mig.
En minut efter att jag tilldelats kartan möter jag mina kombatanter på väg mot sjuan. När jag sedan lämnat kepsen vid åttan och givit över kartan till min lagkamrat verkar det som att jag har bibehålligt vår nyvunna lucka. Luckan följer med oss enda in i mål och en ljuvlig seger välkomnar mig.
Dock när jag börjat återhämta mig efter den fysiska prestationen anklagar våra kombatanter mig för fusk.
Att jag knôdde ned motståndarlagens kepsar inunder stenen vid 6:an borde la inte påverkat våran seger något. Eller??
/Göteborgaren
2011-10-13
10:08:52
Sandadominans på Liastafetten..
På onsdagskvällen drog vi med 2 minibussar till Falköping och Liastafetten.. Team Eriksgatan levde inte upp till förväntningarna då dom var favorittippade, de slutade 3:a. Team glasspinne gjorde ett godkänt lopp då vi alla kände oss lite förkylda och skadade. Vi slutade som 8:a, team österängen slutade som 6:a med godkända insattser. Laget som imponerade och slog de andra hårt var team Råslätt, de sprang på den totala tiden av 26,23 då Adam sprang första sträckan och fick en lucka, Albin sprang andra och Oskar sista och de höll undan till andraplaceringen med 53 sekunder!
//RickyRay :* <3
2011-10-11
16:46:26
what should I do?
Igår eftermiddag var det dags för lite härlig innebandy igen, vilket vi alltid tycker är super roligt. På pappret såg det ut att kunna bli en rikitgt händelserik eftermiddag i blåhallen. Men redan efter några få minuters spelande hände det som inte får hända, men som tydligen jämt händer mig nu förtiden, jag stukade vänsterfoten efter en tuff MEN schysst duell ute på planen. Jag har aldrig tidigare stukat foten under en innebandymatch så det kom lite som en "chock". Och för bara 1 och en halv vecka sen lyckades jag stuka högerfoten på ett löppass på öxnegårdens 15 km. Med dessa två tillfällen inräknat är jag uppe i ca:10 stycken stukningar sen slutet av 7:an, en mindre bra siffra enligt mig. Att stuka fötterna flera gånger om året är inte roligt, men framförallt så tappar man viktig träning. Detta är ett stort problem för mig. Mina fotleder och ledband måste vara ganska slitna efter alla dessa gånger och jag behöver träna upp dom igen, och det är nu rubriken får säga sitt: "What should I do?"
Jag skulle vara väldigt tacksam om ni läsare hade några tips på vad man skulle kunna göra för att förbättre sina fotleder/balans? (förutom balansplatta och Emmelis tips om att stå på ett ben när man borstar tänderna)
Vore verkligen underbart med lite bra tips från er kära vänner, för ni kanske har varit med om samma sak och vet vad som behövs göras. Skriv gärna i kommentarsfältet nedan om ni har något tips eller liknande!
En helt annan sak... Missa inte våran onsdags fräckis imorgon, då vad som helst kan dyka upp här på bloggen! *spännande*
Ha en fortsatt stabil dag!
//Adam "stukarkungen" Thorman
vänster fot i ett svullet tillstånd, inte gött.
2011-10-06
18:34:43
Dagens spurt...
...Avgjordes mellan undertecknad och Gyngelöparen. Upplopet finns för observering nedanför texten, och utav målrakan att döma så bjöd dagens spurt på en tuff utmaning. Ca 9,7542 sekunder efter Gyngelöparn besöker jag kontroll 20, som unikt för just denna träning även verkar vara den sista. Här tar sig en prestigefylld kamp sin början och både Gyngelöparn och jag inser vikten av situationen.
Vår rutt går längs åskammen där min hastighet kan ses som (X+0,065028)m/s och gyngelöparens som Xm/s, vilket innebär att jag är ifatt honom efter 150 meter. Jag accelererar någon sekund och lyckas passera precis innan det var dags för hyggeslöpning.
Riset och buskslyn på hygget vek sig för vår brutala forcering, men efter ett antal meter upptäcker vi till vår fasa att vägen till den snabblöpta "vita" skogen blockeras av ett stort vindfälle och en busksly vi aldrig kunnat visualisera oss. Men betänketid existerade inte, för här var det ett enormt kraftprov som skulle kora segraren.
Något som vi ej noterat tidigare var att hela det gigantiska hindret även befann sig i en blöt sankmark, vilket försvårade vår framfart oerhört. Vindfället separerade oss, och med hjälp av det perifeera seendet kunde vi urskilja varandra, kämpandes på var sin sida av trädet.
Vår hastighet hade nu reducerats till ca 0,4919 m/s, och tanken på hur komiskt det skulle vara att se oss snubbla och ramla i riset och slyn plågade en till vanvett. Efter tillräckligt många svordomar och ofrivilliga dopp i mossen tog helvetet slut och skogen öppnades för oss.
Det var nu det gällde, det var nu det hela skulle avgöras. Man kunde urskilja minibussarna vid vägförgreningen, vilket i detta fall var målet. Vi pinnade på för allt vi var värda och när vi entrade grusvägen hoppade förskräckta åskådare ur vägen för vår skoningslösa spurt.
Det som inte fick hända hände, Gyngelöparen når den diffusa målpunkten några millisekunder före mig och allt var förlorat. Det jag kämpat för så innerligt och tappert gled ur mina händer. Att allt man gick igenom skulle resultera i det här var för mig olidligt plågsamt. Men sådana är de träningar vi utsätts för här på Sanda, Grymma och obarmhärtiga. Men framtiden är inte allt för dyster, för på nästa träning då faaan skall jag vinna!!!
/Göteborgarn
Vår rutt går längs åskammen där min hastighet kan ses som (X+0,065028)m/s och gyngelöparens som Xm/s, vilket innebär att jag är ifatt honom efter 150 meter. Jag accelererar någon sekund och lyckas passera precis innan det var dags för hyggeslöpning.
Riset och buskslyn på hygget vek sig för vår brutala forcering, men efter ett antal meter upptäcker vi till vår fasa att vägen till den snabblöpta "vita" skogen blockeras av ett stort vindfälle och en busksly vi aldrig kunnat visualisera oss. Men betänketid existerade inte, för här var det ett enormt kraftprov som skulle kora segraren.
Något som vi ej noterat tidigare var att hela det gigantiska hindret även befann sig i en blöt sankmark, vilket försvårade vår framfart oerhört. Vindfället separerade oss, och med hjälp av det perifeera seendet kunde vi urskilja varandra, kämpandes på var sin sida av trädet.
Vår hastighet hade nu reducerats till ca 0,4919 m/s, och tanken på hur komiskt det skulle vara att se oss snubbla och ramla i riset och slyn plågade en till vanvett. Efter tillräckligt många svordomar och ofrivilliga dopp i mossen tog helvetet slut och skogen öppnades för oss.
Det var nu det gällde, det var nu det hela skulle avgöras. Man kunde urskilja minibussarna vid vägförgreningen, vilket i detta fall var målet. Vi pinnade på för allt vi var värda och när vi entrade grusvägen hoppade förskräckta åskådare ur vägen för vår skoningslösa spurt.
Det som inte fick hända hände, Gyngelöparen når den diffusa målpunkten några millisekunder före mig och allt var förlorat. Det jag kämpat för så innerligt och tappert gled ur mina händer. Att allt man gick igenom skulle resultera i det här var för mig olidligt plågsamt. Men sådana är de träningar vi utsätts för här på Sanda, Grymma och obarmhärtiga. Men framtiden är inte allt för dyster, för på nästa träning då faaan skall jag vinna!!!
/Göteborgarn
2011-10-03
19:44:53
Troligtvis tidernas bästa match
Klockan 16:00 svensk tid nalkades det innebandy i blåhallen på Sanda. Dagens manskap bestod av Adam (jag), Jesper, Martin L, Sparris, Ramström och Anton. Det var inget snack om saken om att det skulle bli Småland mot Västergötland i den första matchen, som sedan kom att bli en riktig rysare.
SMÅLAND: Adam, Anton och Jesper. VÄSTERGÖTLAND: Sparris, Martin och Ramström.
Regler: Ej ta bollen med handen, SERIÖS och vinna med två mål.
Till en början dominerades matchen av västergötland då det var de som hade spelet och skapade flest målchanser, vilket också gav resultat. Västergötland ångade på och tog ledning om vart annat och vi i småland lyckades åtskilda gånger att kvittera på nytt. Vid första drickapausen stod det 6-6, en siffra som kändes helt rättvis ca: 35 minuter in i matchen. Och det va efter pausen som småland äntligen fick upp tempot i benen och lyckades ta ledningen många gånger, men som väntat var glädjen kortvarig då västergötland lyckades kvittera strax efteråt varenda gång. En match som tillsynes såg ut att bli kortvarig blev mycket mycket längre än väntat... Och då undrar man ju vilka som lyckades vinna tillslut, efter en match som varat i nästan 60 minuter (!) Aldrig tidigare har en match varit så lång, jobbig, rolig, svettig, seriös och jämn. Den här matchen går till historien helt klart!
Och vi säger Grattis till... SMÅLAND som lyckades vinna med 14-12 efter en magisk vändning och slutspurt.
Ikväll kan man gå och lägga sig med ett leende på läpparna, för det här var en match som präglades av vilja, skratt och framförallt svett. En macth vi inte glömmer i första hand.
Hoppas vi ses nästa måndag, då smäller det igen!
// Adam "adde" Thormaaan
SMÅLAND: Adam, Anton och Jesper. VÄSTERGÖTLAND: Sparris, Martin och Ramström.
Regler: Ej ta bollen med handen, SERIÖS och vinna med två mål.
Till en början dominerades matchen av västergötland då det var de som hade spelet och skapade flest målchanser, vilket också gav resultat. Västergötland ångade på och tog ledning om vart annat och vi i småland lyckades åtskilda gånger att kvittera på nytt. Vid första drickapausen stod det 6-6, en siffra som kändes helt rättvis ca: 35 minuter in i matchen. Och det va efter pausen som småland äntligen fick upp tempot i benen och lyckades ta ledningen många gånger, men som väntat var glädjen kortvarig då västergötland lyckades kvittera strax efteråt varenda gång. En match som tillsynes såg ut att bli kortvarig blev mycket mycket längre än väntat... Och då undrar man ju vilka som lyckades vinna tillslut, efter en match som varat i nästan 60 minuter (!) Aldrig tidigare har en match varit så lång, jobbig, rolig, svettig, seriös och jämn. Den här matchen går till historien helt klart!
Och vi säger Grattis till... SMÅLAND som lyckades vinna med 14-12 efter en magisk vändning och slutspurt.
Ikväll kan man gå och lägga sig med ett leende på läpparna, för det här var en match som präglades av vilja, skratt och framförallt svett. En macth vi inte glömmer i första hand.
Hoppas vi ses nästa måndag, då smäller det igen!
// Adam "adde" Thormaaan
2011-10-02
20:53:46
Tufft helgläger med ski team syd avklarat
I helgen var det äntligen dax för ski team syd lägret ute vid sörgården i norrahammar. Jag, Jesper, Laago och Sofie var sandas representanter under helgen. Ett läger som innehöll tre pass sammanlagt. Under lördag förmiddag kördes det rullskidor klassiskt i 2 tim och under eftermiddagen stavgång A3 i Tabergs anrika men nedlagda slalombacke. Stavgångs passet blev ett riktigt "kötta" pass där vi tog ut oss riktigt ordentligt. Maten smakade riktigt bra efteråt kan jag ju säga. Kvällen avslutades med att köra en liten "raggarunda" i Tabergs city, i Lützendimman som härjade. Lite godis gjorde oss glada och peppade inför söndagens multisportpass. Men först avverkades en kall natt i sörgårdens gym på luftmadrass, vilket var sådär skönt. Och än mindre när man vaknar av att luften i madrassen va som bort blåst!
Multidsportpasset kördes likt en träningstävling där vi va indelade i tvåmanna lag. Det var totalt ca: 15 lag med, vilket va bra för konkurrensen. Tävlingen hade 6 olika utmaningar/sträckor som alla innehöll orientering: Rullskidor-Löpning-Cykel-Löpning-Kanot-Rullskidor där alla lag körde olika sträckor om vart annat. En sjukt kul och jobbig (!) multisporttävling som gav väldigt bra träning. Jag och min lagkamrat Jesper slutatde 3:a på tiden 4:02 tim, vilket vi är mycket nöjda med då målet va pallplats. Laago och hans lagkamrat Emil ekman (förredetta sandait) kom 6:a men hade chans att slå oss fram till de två avslutande sträckorna då vi drog ifrån allt mer och mer, de var sedan 10 minuter efter i mål. Det segrande laget va det inte myket att göra åt, de höll en klass för sig. Och inte oväntat nog så var det bröderna westberg som tog segern, 10 min före tvåan (Davis Siebers och Philip Askerot) och hela 30 minuter före oss. Gratis till dom.
Vi vill tacka för ett grymt bra arrangerat läger med bra träningar och bra mat, hoppas på detta nästa år med!
Om ni vill veta mer om ski team syd så gå gärna in på deras hemsida: www.skiteamsyd.se!
//Arn och Jesai
Vi vill tacka för ett grymt bra arrangerat läger med bra träningar och bra mat, hoppas på detta nästa år med!
Om ni vill veta mer om ski team syd så gå gärna in på deras hemsida: www.skiteamsyd.se!
//Arn och Jesai
